Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Från Volga till Weichsel (Ryssland) - 4. Vid Dnjepr och Volga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kysk flodångare.
den sanka Dnjepr fram mellan låga, sumpiga stränder och torra
busksnår. Högst sparsamt förekomma byar eller småstäder, hvilkas
torftighet bjärt sticker af mot den prunkande kloster- eller
kyrko-kupolen. Under två hela dagars resa upptäckte jag endast två
herregårdar — ett par »adelsnästen» (efter titeln på en turgenjevsk
roman) som uppenbart stodo tomma och gjorde ödsligheten ännu
större.
Resans intresse riktar sig sålunda mer på däcket än på
stranden. Om ryssen under järnvägsresor inrättar sig husligt — huru
skall det då ej se ut i en rysk ångbåtssalong, fullproppad med
matsäckar och sängkläder! Man har ju ej annat att göra än sofva, äta
och dricka, af hvilka tidsfördrif i synnerhet drickandet visserligen
verkar och det på ett mycket synbart sätt.
Vid ett tillfälle gaf jag akt på en yngre, reslig pop, som
frukosterade ombord. Till sällskap hade han en lekman, som var
en smula defekt, eftersom det ena benet var af trä; men han åt
och drack som en hel karl. Popens i begynnelsen glanslösa ögon
lifvades efterhand, och de bleka kinderna fingo en svag, jungfrulig
rodnad. Då de ändtligen stego upp, hade de tömt en
brännvinsflaska af aktningsvärd storlek plus två helbuteljer internationelt öl
— icke rysk kvas. Popen försvann visserligen efter denna déjeuner
och vardt ej mer sedd den dagen, men träbenet satt kvar på
relativt stadiga fötter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
