Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Från Volga till Weichsel (Ryssland) - Epilog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de demokratiska handelsrepublikerna och enhetliga folk- och
ståndsrepresentationer, och hon blundar för alla de egenmäktiga
våldshandlingar, hvarigenom Rysslands tsarer under kyrkans hägn
tillskansat sig den åtminstone nominella allenamakten.
Hvad är då att göra? Skulle det ryska folket ej hafva nog
intelligens och kraft att följa det öfriga Europa på framåtskridandets
olika fält? Den ryska skönlitteraturen, den naturvetenskapliga
forskningen, de lärda tidskrifterna och det asiatiska kulturarbetet visa
motsatsen. Och spörj Tolstoj om det lägre folkets bildningsförmåga!
Gif i Moskva akt på studenternas entusiasm för goda skådespelare,
hvilka på förmiddagsrepresentationer i teater Korsch inropas ända
till tjugu gånger! Se, med hvilket intresse bönder och skolgossar
om söndagarna trängas att komma in i Rumjantsev-museets
etnografiska afdelning eller i den kostnadsfria läsesal, som bär Ivan
Turgenjevs namn!
Hvad är att göra? Det är den stora frågan, hvarpå Rysslands
ädlaste andar grubblat, tills de försvunnit antingen i vansinnets och
mysticismens dimmiga träsk eller i Sibiriens mörka grufvor. »Hvad
är att göra?» (»Sjto djelat?») var ju namnet på en social roman
af Tjernysjevski, och vi erinra oss, huru det gick med honom.
Jag minnes en scen från Rumjantsev-biblioteket i Moskva. En
student hade antingen af okunnighet eller på spe inlämnat en skriftlig
ansökan att få låna den ofvannämnda romanen. Den finnes
naturligtvis, men får ej utlånas åt studenter, är ännu förbjuden i
bokhandeln och nämnes ej i den »officiella» litteraturhistorien.
»Sjto djelat?» frågade tjänstemannen med sarkastisk betoning, i
det han för bibliotekarien framvisade den hädiska papperslappen.
»Nitjevo» (ingenting), svarade denne med betydelsefullt leende.
Nitjevo — se där de sista årtiondenas officiella kurs i Ryssland!
Nitjevo — se där den grekiska kyrkans lösen! Och som denna
kyrka flätat sig samman med den världsliga makten, kan den ena
ej rubbas utan att den andra också skakas i sina grundvalar. Tsaren
går hand i hand med ärkebiskopen genom Spasskaja-porten, och
den toppridna åsnan — det är det ryska folket. Vid Nikolai II:s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
