Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Från Weichsel till Donau (Västslaver: polacker, slovaker, tjecher och wender) - 6. Tjechiska storverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
alldeles af en slump som de i geografien mindre hemmastadda
fransmännen förväxlat boheme, böhmare, med »bohémien» (tsigenare,
friluftsmänniska)! Går man till det karga Montenegro, finner man
i musikdirektören vid furst Nikolas hof en tjech, herr Tolinger;
eller om man i Sofias stadspark lyssnar till orkesterns toner, kan
man vara tämligen säker på att finna mer än en tjech bland de
Bulgariska fiolspelarna. Huru många tjecher verka icke i Wiens
•och Berlins musikaliska värld, och huru många hafva ej med sina
stråkinstrument och taktpinnar hamnat i den kalla norden! Här
behöfver blott erinras om namnen Adalbert Hrimaldy, Smetana och
Czapek i Göteborg (den förstnämnde, kompositör af operan »Den
försvunne prinsen», är f. n. musikdirektör i Czernowitz, Bukowinas
hufvudstad); vidare F. Neruda i Stockholm, Fr. Glaser (på sin tid
hofkapellmästare i Köpenhamn) och Napravnik i Petersburg.
De politiska förhållandena hafva äfven bidragit till att öka de
tjechiska musikanternas vandringslust. Ehuru den tjechiska musiken
i konstnärlig mening har rätt höga anor, förblef den, likasom
tjecher-nas skönlitteratur, i det allra längsta såsom sådan okänd för Europa
•eller måste segla under tysk flagg för att få tillträde i Dresden,
Wien och Berlin. Redan på 1820-talet funnos kompositörer i
Berlin m. fl. hufvudstäder, där de måste — om icke förneka sin
tjechiska nationalitet, åtminstone tåla, att de betraktades såsom äkta
tyskar; vi hafva t. ex. Georg Benda, en på sin tid högt uppburen
kapellmästare i Berlin, Eerd. Kauer, Kittl, Gyrowetz, Bradsky —
samtliga Böhmens söner som med eller mot sin vilja funno sin
verkningskrets på andra sidan Erzgebirge och Böhmerwald och
påverkades af dels tyska, dels italienska förebilder. Men
revolutionsåret 1848 medförde omhvälfningar äfven på musikens område, och
de böhmiska kompositörerna begynte nu ösa ur nationella källor —
icke minst i val af ämnen. En provisorisk teater uppförde på
50-talet de slaviska operorna »Libusjas bröllop», »Jarmila», »Vladimir»
m. fl.; sedan dess har den tjechiska operan skjutit stark fart, och
musikkännare äro helt visst ej okunniga om namnen Anton Dvorak,
Karl Bendi, Zdenko Fibich och Blodek.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
