Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Från Weichsel till Donau (Västslaver: polacker, slovaker, tjecher och wender) - 7. Kampen om Böhmen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Josef II spårades emellertid de första yttringarna af den nationella
frigörelsen i det nyvaknande språkliga och etnografiska intresset.
Och det behöfdes blott en gnista från februarirevolutionen i
Paris för att tända de väckta sinnena. Mikovec hade författat det
nationella dramat »Premyslidernas undergång», som en
söndagseftermiddag uppfördes i tyska teatern; Jungmann hade gifvit ut
sin ordbok, Palacky arbetade på sin epokgörande Böhmens historia,
och Havlicek skref fingerade korrespondenser från 0’Connels Irland
för att gissla de inländska förhållandena. Vlastenci, de patriotiske,
klädde sig i tjamara (den nationella hvita rocken med röda ränder,
rödt kors på armen och silfverlejonet) och sjöngo »hej slovane!»;
f. d. värdshusvärden Peter Faster uppträdde såsom folktribun i
violett mantel med hermelin krage, och den unge Rieger företog
sina agitatoriska resor genom landet.
Ehuru den slav-kongress, som samlats i Prag 1848, tog en ända
med förskräckelse, och ehuru 1861 års s. k. »Februari-patent»
betänkligt reducerade de konstitutionella reformer, som utlofvats genom
det föregående årets »Oktober-diplom», var den nationella rörelsen
för djup och stark för att kunna hämmas genom förbud och
tvångsåtgärder — t. ex. genom den raffineradt uttänkta skatten på
tidningsannonser, hvilken dock snart åter måste upphäfvas. (Däremot
kvarstår ännu från denna mörka tid stämpelafgiften på tidningar i
Österrike — en obskurantismens kvarlefva, som ej länder den
habs-burgska monarkien till heder, och som äfven gäller för hvarje
utländskt blad, som en turist får genom det österrikiska postverket.)
Regeringen var i själfva verket ganska makt- och redlös gent
’emot denna väldiga folkrörelse. Nya tidningar sköto upp som
svampar efter en regnskur, däribland Julius Gregrs »Narodni Listy»,
som f. n. är landets mest spridda tidning och ungtjechernas ledande
organ, och Skreysowsky grundade året därpå (1862) den på tyska
skrifna »Politik», som drog på sin sida den böhmiska adeln och
prästerskapet och som jämte den tjechiska »Hlas narodu» (»Folkets
röst») är gammaltjechernas språkrör. Och då den nationella
saken fått sådana anhängare som de furstbiskopliga och högadliga
Slavia. 24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
