Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - Den gången då...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
DAGGRYNINGEN
133
att inte bry sig om någonting, ej förnimma
något tvång, vara fri!...
Gossen var idel öga och öra. Han tyckte
att floden tog honom med sig, de flöto bort
tillsammans. Då han stängde ögonen
skimrade det av färger: blått, grönt, gult, rött;
stora, förbiilande skuggor och strålande
solfläckar. Nu samla sig färgerna till bilder.
Se här ett stort fält, böjliga vassrör, gula
skördar, vajande för vinden, som doftar av
mynta och blommande gräs. överallt
blommor: blåklint, vallmo, violer. Vad det är
vackert! Vad luften är härlig! Vad det
måtte vara skönt att sträcka ut sig i det
tjocka, mjuka gräset! Christophe känner sig
upprymd och en smula yr, alldeles som vid
festdagar, då fadern plägat slå några droppar
rhenvin i hans glas... — Floden rinner
vidare ... Landskapet har förändrats ... Nu
böja sig träden över vattnet, deras tandade,
uddiga blad, som likna små händer, darra,
röra sig och vika undan för vågorna. En by
inbäddad bland träden speglar sig i floden.
Man ser kyrkogårdens kors och cypresser
sticka upp över den vita muren, som spolas
av strömmen. Så är det klippor, en
bergskedja, vinbevuxna sluttningar, en liten
grandunge, förfallna borgar... — och åter fälten,
skördarna, fåglarna, solen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
