Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III - Christophe hade...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGGRYNINGEN
143
likhet med deri, som skildrades på scenen. I
var minut motsade händelserna honom och
han måste omarbeta sina idéer, men det
vållade honom ingen oro. Bland de varelser, som
med olika modulerade läten kretsade på andra
sidan rampen, hade han strax gjort ett urval
och helt andfådd följde han nu deras öden,
som han skänkt sitt intresse. Han greps av
rörelse vid åsynen av en vacker, ej så ung
kvinna med långt, guldglänsande hår,
överdrivet stora ögon och bara fötter. Det barockt
osannolika i själva iscensättningen störde
honom ej. Hans annars så skarpa barnaögon
märkte ej de tjockmagade, klumpiga
aktörernas fulhet; lika litet plågades han av de
vanskapliga körsångerskorna, som i växlande
storlek och omfång stodo uppställda på tvenne
rader. De våpiga åtbörderna, de av sången
uppblåsta ansiktena, de lurviga perukerna,
tenorens höga klackar, hans sköna väninnas
sminkade anlete, tatuerat i mångfaldiga
färger: allt detta beredde honom intet obehag.
Han var som en älskare, vars kärlek hindrar
honom ifrån att se det älskade föremålet
sådant det verkligen är. Den underbara
förmåga att idealisera allt, som är barnet
säregen, lät alla oangenäma förnimmelser stanna
på halva vägen och förvandlade dem till
skönhetsintryck.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
