Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III - Konserten skulle börja...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGGRYNINGEN
197
upp ined tillhjälp av knäna. Munterheten
ökades; men nu var Christophe räddad.
Ansikte mot ansikte med sitt instrument fruktade
han ingen.
Melchior visade sig nu, publikens goda
lynne kom honom väl till pass och ban
mottogs med rätt livliga handklappningar.
Sonaten begynte. Gossen spelade orubbligt säkert
med hopknipen mun och ögonen fästade på
tangenterna under det att hans små ben
dinglade ned från stolen. Allt eftersom tonerna
brusade fram, kände ban sig bättre till mods;
ban var liksom bland välbekanta vänner.
Bifallssorlet nådde honom. Ett anfall av
högfärd och belåtenhet steg honom åt huvudet
då han tänkte på, att alla dessa människor
voro samlade för att höra och beundra honom.
Knappt hade han slutat förrän rädslan ånyo
överväldigade honom. Applåderna gjorde
honom mer förlägen än glad. Hans blygsel
fördubblades, då Melchior tog honom vid
handen och förde honom fram till rampen för att
göra sin hälsning för åhörarna. Han lydde,
bugade sig djupt med en lustig tafatthet, men
han kände sig förödmjukad och rodnade som
om ban gjort något fult eller dumt.
Man lyfte åter upp honom till pianot och
han spelade ensam Barnaålderns nöjen. Efter
varje avdelning hördes rop av hänförelse. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
