Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III - Konserten skulle börja...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198
JEAN-CHRISTOPHE
blev en formlig yra. Man ville att ban skulle
börja om igen. Han var stolt över sin
framgång, men samtidigt kände kan sig nästan
sårad av dessa applåder, som inneburo en
befallning. Till slut reste sig alla i salongen ocb
storbertigen själv gav tecknet till
bifallsyttringarna. Men då Christopbe nu var allena
på scenen vågade ban ej röra sig från stolen.
Handklappningarna tilltogo. Han böjde
huvudet allt djupare; mörkröd ock brydd tittade
ban envist åt motsatt håll. Melchior kom nu
ock tog konom i sina armar och sade åt honom
att kasta slängkyssar i riktning mot
storhertigens loge. Christophe slog dövörat till.
Melchior ruskade konom ock kotade konom
halvhögt med alla möjliga straff. Han
utförde då mekaniskt alla gester utan att se på
någon. Han lyfte ej ögonen ock fortsatte att
vända bort huvudet. Han var olycklig. Han
led, men kan visste ej av vad. Hans
självkänsla var kränkt. Han tyckte inte alls om
dessa människor. De kunde klappa i
händerna bäst de ville; han förlät dem ej att de
skrattade åt honom, att de hade roligt åt hans
förödmjukelse; kan förlät dem ej keller att de
fingo se honom i denna löjliga belägenhet,
hängande i luften och kastande slängkyssar.
Han var nästan ond på deras applåder. Och
då Melchior äntligen ställde ned honom rusade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
