Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Christophe räknar inte längre...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN NYA DAGEN
17
dykt ned i oceanens djup. Ytterst få följde
Christophe i hans senaste kompositioners djärva
flykt. Hans ryktbarhet berodde på hans tidigare
verk. Känslan av denna missuppfattning mitt i
framgången är svårare att bära än i nederlaget,
ty den tyckes vara obotlig, och den hade sedan
vännens död hos Christophe skärpt en viss
sjuklig benägenhet att draga sig ifrån världen.
Emellertid hade Tyskland öppnat sina portar
för honom och i Frankrike hade glömskan brett
sig över det tragiska uppträdet. Han var fri att
gå vart han ville. Men han fruktade de minnen
som väntade honom i Paris. Ehuru han på några
månader återvänt till Tyskland och ibland kom
tillbaka dit för att dirigera sina verks
uppförande, bosatte han sig inte där; alltför många
saker plågade honom. De tillhörde visserligen
inte särskilt Tyskland, han återfann dem även
annorstädes, men man fordrar mer av sitt eget
land och man lider mer av dess svagheter.
Sanningen att säga var det för resten Tyskland som
bar Europas synders tyngsta börda. Då man
segrat är man ansvarig för sin seger; man
åsamkar sig en skuld gentemot dem som man
besegrat; man gör en tyst överenskommelse att gå före
och visa dem vägen. Ludvig XIV som segrare
skänkte Europa det franska snillets glans. Yar
är väl det ljus som Sédans Tyskland bringat
mänskligheten? Kanske bajonettens blänkande!
2. — Jean-Christophe. x.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
