Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Han reste inte...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN NYA DAGEN
51
vilket parti den än månde höra; socialister,
nationalister, nykatoliker, fria idealister — alla
oböjliga italienare som i hopp, tro och vilja voro
medborgare i Rom, universums drottning.
Till att börja med märkte Christophe blott deras
högsinta iver och den gemensamma antipati
som förenade dem med honom. De måste
oundvikligen komma överens med honom i hans
förakt för den mondäna societeten, som Christophe
bar agg till, emedan Grazia föredrog den. De
hatade ännu mer än han försiktighetens anda,
apatien, kompromisserna och narrstrecken, de
saker som blott uttalades till hälften, de
tvetydiga tankarna, det hårfina svängandet mellan
alla möjligheter, de vackra fraserna och de
älskvärda orden. Härdiga autodidakter, hade de
byggt upp sig själva från topp till tå och ej haft
medel eller tid att hyvla bort ojämnheterna; nu
överdrevo de gärna sin naturliga strävhet och
den något kärva ton som utmärker grovhuggna
contadini. De ville att man skulle höra dem,
att man skulle strida mot dem. Allting hellre
än likgiltigheten! De skulle gärna, om det gällt
att väcka upp nationens energi, gått in på att
vara dess första offer.
Under tiden voro de inte älskade och de gjorde
ingenting för att bliva omtyckta. Christophe
rönte ringa framgång, då han talade med Grazia
om sina nya vänner. De voro misshagliga för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
