Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - Vintern gick. Grazia skrev...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148 J EAN-CHRISTOPHE
med några böcker, kringströdda pappersblad;
överallt papper, på bordet, under bordet, på
golvet, på pianot och på stolarna. (Hon log då hon
såg hur samvetsgrant han hållit sitt ord.)
Efter ett par sekunder frågade hon:
— Är det här (hon pekade på hans stol) som
ni arbetar?
— Nej, sade han, där.
Han visade längst bort i det mörkaste hörnet
på en låg stol vars ryggstöd var vänt mot dagern.
Hon gick och satte sig där utan ett ord. De tego
några minuter, de visste inte vad de skulle säga.
Han steg upp och gick till pianot ; han
improviserade under en halv timme, han kände sig
omgiven av sin väninnas själ och en stor lycka fyllde
hans hjärta. Med slutna ögon spelade han de
mest underbara saker. Då fattade hon
skönheten i detta rum, smyckat med gudomliga
harmonier. Hon hörde hans kärleksrika sargade hjärta
slå som om det slagit i hennes eget bröst.
Sedan harmonierna tystnat satt ban ännu en
stund orörlig kvar vid pianot och så vände han
sig om då han hörde sin väninna snyfta. Hon
gick fram till honom.
— Tack, mumlade hon och tog hans hand i sin.
Hennes mun darrade litet. Hon slöt ögonen.
Han gjorde sammaledes. Några sekunder stodo
de stilla och höllo varandras händer — och ti dou
stannade ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
