Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - Olyckligtvis står det...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160 J EAN-CHRISTOPHE
spirar i undermedvetandets varma och mörka
drivhus.
Ehuru Grazia gärna ville dela sin ömhet lika
mellan båda barnen, kände dock Aurora
skillnaden och hon led en liten smula därav. Christophe
gissade hennes tankar, hon anade Christophes,
och de närmade sig instinktivt till varandra.
Mellan Christophe och Lionello fanns det däremot en
antipati som gossen dolde under ett överdrivet,
sött, läspande, smånäpet sätt. Christophe stötte
tillbaka hans konster som en skamlig
förställning. Han gjorde dock våld på sig; ban
bemödade sig om att hålla av den andres barn, som om
det varit det barn som det skulle berett honom
en så outsäglig lycka att få av den älskade. Han
ville inte vidgå Lionellos dåliga karaktär — allt
det som erinrade om den »andre». Han ville
endast se Grazias själ. Grazia var mer klarsynt.
Hon gjorde sig inga illusioner om sonen, men
hon älskade honom blott ännu högre.
Emellertid bröt den sjukdom, som under
åratal ruvat inom barnet, ut. Det var tuberkulos.
Grazia beslöt att med Lionello resa till ett
sanatorium beläget bland Alperna. Christophe bad att
få följa med henne. Av fruktan för den allmänna
meningen övertalade hon honom att stanna. Han
blev bedrövad över att hon lade så stor vikt vid
det yttre skenet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
