Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV - Hans liv var dock inte...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DF.N NYA DAGEN
259
henne; hon förstod vad ringen betydde, som nu
satt på Christophes finger. Sålunda funnos
mellan henne och honom dolda band, som hon inte
klart behövde fatta för att ändå känna dem i hela
deras invecklade sammansättning. Hon var
uppriktigt fästad vid sin gamle vän, men hon hade
aldrig gjort sig mödan att spela eller ens att titta
igenom hans verk. Fast hon var ganska
musikalisk brydde hon sig inte en gång om att skära
upp bladen i ett musikstycke som tillägnats
henne. Hon tyckte om att komma och prata
förtroligt med honom. — Hon kom oftare då hon
fick veta att hon där kunde råka Georges Jeannin.
Och Georges å sin sida hade aldrig förut funnit
så mycket nöje i Christophes sällskap.
Det dröjde dock ganska länge, innan de två
unga fingo klart för sig sina verkliga känslor.
De sågo till att börja med på varandra med en
ironisk blick. Den ene var som kvicksilver, den
andre ett sovande vatten. Snart nog bemödade
sig dock kvicksilvret om att vara lugnare och
det sovande vattnet vaknade. Georges
kritiserade Auroras klädsel, hennes italienska smak som
inte uppfattade alla fina skiftningar utan hade
ett visst tycke för skrikande färger. Aurora åter
ville gärna göra narr av Georges; hon härmade
på ett mycket lustigt sätt hans brådskande och
litet konstlade sätt att tala. Och allt under det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
