Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jean-Michels död - Ehuru fattigdomen...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MORGONEN 33
liga tomrum, som tycktes suga den till sig. Han
hörde det hemska rosslande — en mekanisk
andhämtning lik luftbubblan som brister på
vattenytan — kroppens sista pust, som envist
förlänger livsfunktionen, då själen redan är
borta... Så gled huvudet ned vid sidan om
kudden och allt blev tyst.
Först några minuter senare, mitt i
snyftningar, böner och allmän villervalla upptäckte
Louisa gossen, som krampaktigt hakat sig fast
vid dörrvredet. Hon tog honom i sina armar
och han brast i häftig gråt. Slutligen svimmade
han, och då han vaknade låg han i sin säng;
han tjöt av ångest för att man lämnat honom
ensam, fick ett nytt gråtanfall och förlorade
åter sansen. Resten av natten och följande
dag låg han i feber. Slutligen blev han lugnare
och föll den andra natten i djup sömn, som
sträckte sig långt in på dagen. Han hade en
svag förnimmelse av att man gick i rummet,
att modern böjde sig över honom, han trodde
sig höra klockornas milda avlägsna sång, men
han kunde ej röra sig, han var som i en dröm.
Då han äntligen öppnade ögonen satt
morbror Gottfried vid hans säng. Christophe var
alldeles sönderbruten och mindes ingenting.
Så småningom återvände mihnet och han
3. — Jean-Christophe. II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
