Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sabine - Klockan var bara...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160
JEAN-CHRISTOPHE
inte om någon. Jag älskade bara henne...
Jag älskade bara henne.
Han snyftade ännu häftigare med
huvudet dolt i händerna. Rosa förstummades.
Christophes självupptagna sorg genomborrade
hennes hjärta. Just i det ögonblick då hon
trott sig mest nära honom kände hon sig
ensammare, övergivnare än någonsin. I
stället för att draga dem till varandra, skilde
lidandet dem åt. Hon grät bittert.
Efter en stund avbröt Christophe sina
snyftningar och frågade:
— Men hur? hur?
Rosa förstod vad han menade.
— Hon fick influensa samma dag du
reste. Det märktes strax att hon var farligt
sjuk.
Han jämrade högt:
— Herre Gud!... Varför skrev ingen till
mig?
Hon sade:
— Jag skrev. Jag visste inte din adress.
Du hade inte sagt oss något. Jag gick till
teatern och frågade, men de hade inte reda
på den där heller.
Han visste hur blyg hon var och hur
mycket ett sådant steg måtte ha kostat på
henne. Han frågade:
— Hade hon... Hade hon bett dig göra
det?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
