Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sabine - Klockan var bara...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
YNGLINGEN
1 161
Hon skakade på huvudet.
— Nej, men jag tänkte...
Han tackade henne med en blick. Rosas
hjärta smälte i medkänsla.
— Stackars, stackars Christophe! sade
hon.
Hon kastade sig gråtande om hans hals.
Först nu uppskattade Christophe denna rena
ömhet. Han behövde så väl en smula tröst.
Han omfamnade henne.
— Du är snäll, sade han. Du höll ändå
av henne.
Hon drog sig sakta ifrån honom, såg
varmt på honom och fortsatte att gråta utan
att svara.
Denna blick gav honom en plötslig
förklaring; denna blick sade:
— Det var inte henne jag höll av.
Christophe fattade äntligen vad han inte
vetat förut — vad han under många månader
inte velat se. Han fattade, att hon älskade
honom.
— Tyst! sade hon. Någon ropar på mig.
Amalias röst ljöd.
Rosa frågade:
— Vill du gå upp till dig?
Han svarade:
— Nej, det orkar jag inte ännu. Jag
11. — Jean-christophe. III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
