Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ada - Efter den regniga...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
YNGLINGEN
1 187
kvar och jag kommer kanske och hälsar på er
i morgon. God afton!
Men han rörde sig inte ur fläcken.
Hon låtsades bli rädd, gjorde små
förskräckta miner och tiggde och bad honom att
inte överge henne. De fortsatte att titta på
varandra och att skratta. Hon visade på
grenen som hon höll i och sade:
— Vill ni ha några?
Aktningen för andras egendom hade inte
utvecklats hos Christophe sedan den tid, då
han strövade omkring med Otto. Han
svarade utan minsta tvekan ja. Hon roade sig
med att sikta på honom med plommonen. Då
han ätit, sade hon:
— Nu!...
Det behagade honom emellertid att låta
henne vänta. Snart blev hon otålig. Till
slut sade han:
— Kom då! och sträckte ut armarna.
Men just då hon stod i begrepp att
hoppa, fick hon ett nytt infall.
— Vänta. Jag måste först taga ett litet
förråd med mig.
Hon plockade de vackraste plommon hon
kunde nå och stoppade dem innanför sitt
klänningsliv.
— Pass på! Kläm inte sönder dem!
Han hade stor lust att göra det.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>