Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ada - Han tog nu del i...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
214
JEAN-CHRISTOPHE
Christophe med sina klagovisor, och det
tycktes honom knappt mödan värt att ha flytt de
knarriga småborgarna blott för att här
återfinna den evinnerliga fienden, den »trauriger
ungriechischer HypochondrisU.
Plötsligt mitt i allt detta surmulna gnat
brast en bullersam överdriven glädje lös och
oftast var den lika omotiverad som det dåliga
lynnet varit. Meningslösa gapskratt, som
hotade att aldrig taga slut, ett ystert lopp
långt bort över fälten, galna streck och
barnsliga lekar efterföljde varandra. Hon tycktes
med ens ha ett verkligt behov att hitta på
dumheter, att rota i jord och smuts, att
handskas med spindlar, myror och maskar, att reta
och plåga dem, att låta dem förgöra den ena
den andra. Det roade henne att se kattorna
uppsluka fåglarna, hönsen äta upp maskarna,
myrorna slita sönder spindlarna. För resten
var hon inte medvetet elak utan handlade
snarare av ett slags dunkel grymhetsinstinkt
om ej av rent sysslolös nyfikenhet. Hon hade
ett outtröttligt behov att bära sig fjolligt åt,
att käxa, att minst femtio gånger upprepa ord
som saknade all mening, att retas, förarga,
pina, göra alla utledsna. Därtill kom även
hennes koketteri, som bröt fram så snart hon
mötte vem det vara månde — ute på
landsvägen! .,. Strax begynte hon tala högt, hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
