Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flygsand - Hemkommen fick...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPRORET
41
mod började ban om livet, som hade ingen
levat det före honom. I sin nymornade,
yrande styrka kände ban — kanske med rätta
— att på få undantag när finnes det föga
samband mellan levande lidelser och de uttryck
som konsten bemödar sig att skänka dem.
Men han bedrog sig då han trodde, att ban
var sannare eller skickligare då han sökte
giva dem form. Som ban var fylld av sina
passioner, återfann han dem lätt i allt vad
han skrev, ehuru ingen annan skulle känt
igen dem i de ofullkomliga tecken ban
använde sig av. De konstnärer som ban så hårt
bedömde delade blott hans öde; de hade ägt
djupa känslor och sökt tolka dem, men deras
språks hemligheter hade dött med dem.
Christophe var inte någon psykolog. Han
besvärade sig ej med så många funderingar.
Det som föreföll honom dött hade alltid varit
det. Han fastslog alla sina domar om det
förflutna med ungdomens självsäkra oclx grymma
orättvisa. Utan medlidande för deras brister
avklädde han de ädlaste själar. Han lät dem
alla passera revy. Han såg Mendelsohns
burgna vemod, utsökta fantasi och
rätt-tänkande intighet. Han såg Webers
glassköra glitter, hans andliga torrhet och rent
cerebrala känsloyttringar. Han såg Liszt, en
gammal teaterädling och cirkusryttare, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
