Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Försumpningen - Så pass långt hade...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Upproret
161
försökt smita undan, men fadern förstod sig
inte på skämt då det gällde familjebruk ocb
vördnad mot de äldre, ocb just nu hade han
alldeles särskilda skäl att stå väl med sin far,
då han ämnade pressa ur honom en summa
pengar. Han måste sålunda ge vika och
försaka nöjet.
— Hade ni biljetter? frågade Christophe.
— Ja visst! En utmärkt loge; och till
råga på allt skall jag nu gå och lämna den
till den idioten Grünebaum, pappas
kompanjon, som får kråma sig där med sin fru och
sin enfaldiga gås till dotter. Jo, det är
muntert! ... Jag skall åtminstone hitta på något
otrevligt att säga dem, men det bry de sig
nog inte om bara de få biljetterna — ehuru
de nog föredragit att dessa samma biljetter
varit sedlar.
Han tystnade plötsligt och tittade på
Christophe.
— Ja, men ... Se där!... Det är ju precis
vad jag behöver.
Han småfnissade.
— Christophe, du går på teatern.
— Nej!
— Jo, jo! Du går dit. Jag ber dig om
den tjänsten.
Christophe förstod ingenting.
— Jag har ju ingen plats.
11. — Jean-Christophe. iv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
