Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Försumpningen - Han led av kritiken...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
228
J Ii AN-CHRISTOPHE
på sidan och gäspade i solskenet.
Framkommen hoppade han över järnstaketet som
inringade slottsparken: — en stor öde fyrkant
omgiven av hus. Två vattenkonster slumrade;
en till höger, en till vänster. Två symmetriska
gräsmattor med låga blomsterrabatter delades
av ett rakt streck likt en bena i pannan; en
väl krattad allé som kantades av en rad
orangeträd i stora lådor. Mitt på platsen reste
sig en staty som föreställde någon okänd
storhertig, iförd dräkt från Louis Philippes tid.
Sockeln var i alla fyra hörnen prydd med
allegoriska bilder av särskilda dygder. På en
bänk sov en enstaka söndagsvandrare bakom
sin tidning. Vid slottsporten sovo några
obehövliga vaktsoldater. Vid slottsterrassens
löpgravar gapade två obrukbara kanoner, riktade
mot den insomnade staden. Christophe
skrattade odygdigt åt alltihop.
Han trädde in i slottet utan att bry sig om
att antaga en mer officiell hållning. Han
upphörde nätt och jämnt att smågnola; inom
honom fortsatte tankarna sin dans. Han
slängde hatten på bordet i förrummet och
tilltalade förtroligt den gamle lakejen som kände
honom sedan han var barn — gubben var
redan där vid Christophes första besök på
slottet med farfar den afton då Hassler
uppträtt — men gubben, som alltid brukade god-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
