Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Befrielsen - Schulz vände samma väg...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPRORET
35S
att förlora en sekund kilade kan nedför
trapporna och begynte söka Christophe, följande
de rätt svävande upplysningar grannarna
gåvo.
Christophe hade blivit ganska stött då
ban inte råkade någon hemma och ej en gång
erhöll en ursäkt. Som ban inte visste vad han
skulle taga sig till före nästa tågs avgång,
beslöt han göra en promenad i omgivningarna,
som tycktes honom vackra. Den lugna,
fridsamma, lilla staden låg inbäddad mellan
mjukt rundade skogiga bergshöjder, husen
voro omgivna av trädgårdar; där fanns
blommande körsbärsträd, gröna gräsmattor,
bärliga skuggrika träd, halvt om halvt antika
ruiner samt mitt i grönskan på höga
marmorpelare vita byster, som föreställde svunna
tiders prinsessor med släta, ljuva ansikten.
Längre bort utbredde sig fält och kullar. I
de blomsterhöljda buskarna kvittrade
småfåglar av bjärtans lust och utförde skrattlystna,
klangfyllda flöjtkonserter. Christophes dåliga
lynne dunstade bort, ban glömde Peter
Schulz.
Gubben vankade förgäves genom gatorna,
utfrågade folket, klättrade ända upp till
slottet på en böjd utanför staden och gick
bedrövad ned igen, då han plötsligt med sina
långsynta ögon upptäckte en man som lag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
