Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Befrielsen - Schulz vände samma väg...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPRORET
369
hellre skulle gå till en närbelägen station och
taga tåget tillbaka till staden. Så skedde även.
Trots deras trötthet måste de skynda för att
hinna med, och de nådde fram just som tåget
ångade in.
Vid deras åsyn kastade sig en tjock karl
ut ur en kupédörr och vrålade namnen Schulz
och Kunz, under det han som en galning
viftade med armarna. Schulz och Kunz skreko
även med full hals och hävde armarna i luften
samt rusade mot den tjocke, som i sin tur
sprang dem till mötes och knuffade undan
alla andra resande. Christophe sprang
förvirrad efter dem och frågade:
— Vad är det?
De två andra skränade, stormförtjusta:
— Det är Pottpetschmidt!
Detta namn sade honom ej mycket. Han
hade glömt middagens skålar. Pottpetschmidt
stod nu på tågets bakre plattform, Schulz och
Kunz på fotsteget; de förde alla ett
öronbedövande larm och häpnade över sin otroliga
tur. Tåget skulle sätta sig i gång och de
kastade sig in i en kupé. Schulz presenterade
Pottpetschmidt, som hälsade och bockade stelt,
men sedan han uppfyllt dessa formaliteter
högg han fast i Christophes hand, skakade den
nästan ur led och började åter ryta.
Christophe uppfattade, att ban tackade Gud och
24. — Jean-Christophe. IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
