Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Befrielsen - Schulz vände samma väg...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPRORET
373
det som han aldrig fullkomligt lyckats ingjuta
i yrkessångare. Han betraktade
Pottpet-schmidt och frågade sig:
— Känner ban verkligen allt detta?
Men i Pottpetschmidts ögon lyste blott den
tillfredsställda fåfängans ljus. En omedveten
kraft rörde och ledde den tunga massan.
Denna blinda outformade kraft var som en
armé som strider utan att veta mot vem eller
vad den kämpar. Sångernas ande hade den i
sitt våld; jublande lydde kraften, ty den
trängtade att handla och skulle, överlämnad
åt sig själv, ej funnit vägen.
Christophe sade sig att på skapelsens dag
hade den store bildhuggaren ej gjort sig stor
möda med att ordna sina skapade varelsers
lemmar, att ban sammanlänkat dem på en
slump utan att bry sig om ifall de passade i
stycke. Sålunda tycktes varje individ vara
hopfogad av flera sorters material. En
personlighet splittrades i fem eller sex skilda
varelser. Hos en människa fanns hjärnan, bos
en annan hjärtat; en tredje ägde den kropp
som passade till de förras själ. Instrumentet
fanns på ett håll och den som kunde bruka
det på ett annat. Somliga voro underbara
violiner, evigt instängda i sina fodral, ty ingen
hade förmågan att spela på dem; och de som
skapats till att låta dessa spröda strängar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
