Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Befrielsen - Många månader förflöto...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
406
JEAN-CHRISTOPHE
Han kade inte ens några fiender. Om det
blott varit så väl! Det var bara människor
som varken orkade älska eller bata, tro eller
förneka — vare sig det gällde konst, politik,
religion eller vardagliga ting. — De slösade
bort sin energi på att försona det oförsonliga.
Efter Tysklands segrar bemödade de sig om
att göra en osmaklig kompromiss mellan den
nya kraften oeb de gamla principerna. Man
hade inte uppgivit den gamla idealismen, det
skulle varit en alltför stor ärlighet, man
nöjde sig med att snedvrida den en smula, så
att den bättre tjänade tyska intressen. Man
följde Hegels exempel; med sin saktmodiga,
litet tvehågsna karaktär hade ban inväntat
Leipzig ocb Waterloo för att sammansmälta
sin filosofis grunder med den preussiska
statens. Då man blev slagen sade man, att
Tysklands mål var mänskligheten, då Tyskland
tillfogade andra nederlag sade man däremot, att
Tyskland var mänsklighetens mål. Intressen
och principer växlade samtidigt. Då andras
fädernesland voro de mäktigaste sade man
med Lessing, att »fosterlandskärleken var en
hjältemodig svaghet som man gott kunde vara
förutan», och man kallade sig
»världsmedborgare». Nu då man blivit starkare kunde man
ej nog förakta alla »franska» utopier:
världsfred, broderskap, fredliga framsteg, naturlig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
