Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Befrielsen - Många månader förflöto...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPRORET
407
jämlikhet. Man sade, att det starkaste folket
ägde absolut rätt över de andra och att de
svagare voro utan rättigheter. Den mäktiga
nationen var Guds avbild, den förkroppsligade
idén, vars framgång fullbordades genom krig,
våld och förtryck. Styrkan hade blivit helig,
nu sedan man själv ägde den. Styrkan bar
inom sig all idealism, all begåvning.
Egentligen hade Tyskland under långa
sekel lidit så grymt av sin idealism och sin
maktlöshet, att det var rätt ursäktligt, om det
efter så hårda prövningar gjorde den
nedslående bekännelsen att styrka i och för sig är
nödvändig. Men hur bittert måste det ej vara
för Goethes och Herders folk att vidgå något
dylikt. Vilken förnedring, vilket avfall från
det tyska idealet innebär ej denna tyska
seger! — Tyvärr fann en sådan avsägelse
alltför lätt genklang i de bästa tyskars
bedrövliga fallenhet för att underkasta sig.
»Vad som karaktäriserar tysken,» sade
Moser redan för hundra år sedan, »det är
lydnaden..»
Och madame de Staël skrev:
»De äro undergivna. De använda
filosofiska utläggningar för att förklara det minst
filosofiska i världen: vördnaden för styrkan
samt en känslosam fruktan, som förvandlar
vördnaden till beundran,»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
