Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Medan han väntade...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MARKNADSTORGET
87
franska namn; undantagandes en enda äkta
mästare — som var belgier! Efter denna
avrättning blev det lättare att beundra de
arkaistiska mästare som alla voro glömda och
några hittilldags absolut okända. I motsats
till de franska konfessionslösa skolorna som
låta världen begynna först efter revolutionen,
betraktade alla franska musici denna samma
revolution som en hög skrymmande
bergskedja; man måste klättra upp ända till toppen,
och då fick man på andra sidan skåda
musikens guldålder, konstens Eldorado. Efter en
lång solförmörkelse skulle guldåldern födas på
nytt. Den stenhårda klippmuren rasade ned,
en tonernas trollkarl väckte en ny,
blomstrande, underbar vår, musikens åldriga träd
iklädde sig en ny späd grönska, i harmoniens
rabatter öppnade tusentals blommor sina
leende ögon, vända mot den nya soluppgången,
källorna sorlade med silverklang och friska
strömmar sjöngo — det var en hel idyll.
Christophe hänfördes; men då han tittade
på de parisiska teatrarnas affischer såg han
alltid Meyerbeer, Gounod, Massenet, ja,
Mascagni och Leoncavallo, som ban alltför väl
kände till. Han frågade sina vänner om denna
oblyga musik med koketta svimningsanfall
och konstgjorda blommor — hela denna
parfymeriaffär — vore den Armidas trädgård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
