Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Christophe frågade sig...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MARKNADSTORGET
157
krämardemokrati. I författarnas spår kom
kritiken, som lydaktigt förkunnade att ett
konstverks väsen och ändamål är att behaga.
Framgång är den yppersta lagen, och då
framgången varar måste man böja sig. De
bemödade sig sålunda om att varsla alla
nöjesbörsens svängningar, att läsa i allmänhetens
ögon vad den tänkte om verken. Det lustiga
var att allmänheten på samma sätt
ansträngde sig att läsa i kritikens ögon vad
man borde tycka. Sålunda betraktade de
varandra och sågo i varandras ögon blott en
ömsesidig tveksamhet.
Aldrig skulle dock en modig kritik varit
mer av nöden. I en anarkistisk republik gå
de växlande moder som äro allsmäktiga i
konsten sällan i reaktionär riktning, såsom
det händer i en konservativ stat; de skrida
alltjämt vidare, överbjudande sig själva i en
oäkta tankefrihet som ingen djärves motstå.
Massan är ur stånd att uttala sig, den förfasar
sig i smyg, men inte en enda törs säga vad
han i hemlighet känner. Om recensenterna
voro starka, om de vågade vara starka, så
skulle de besitta en kolossal makt. En kraftig
kritiker kunde på några få år göra sig till
den allmänna smakens Napoleon och förvisa
till hospitalen konstens sjuklingar. Men det
finnes inte längre någon Napoleon. — För det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
