Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - Christophe skulle dock...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188
JEAN-CHRISTOPHE
gör som de andra. Jag sysslar med
välgörenhet, jag går på föreläsningar i La Sorbonne
och hör på Bergson och Jules Lemaitre, jag
bevistar historiska konserter och klassiska
matinéer — och jag gör anteckningar och åter
anteckningar ... Jag vet inte vad jag skriver,
och jag söker inbilla mig att det upptar mina
tankar, eller att det åtminstone bar någon
nytta med sig. Ack, jag vet jft att det är
precis motsatsen, jag vet hur likgiltigt
alltsammans är och hur innerligt tråkigt jag har.
Förakta mig inte för att jag ärligt säger vad
alla andra tänker. Jag är inte enfaldigare
än andra, men vad har jag att göra med
historia, filosofi och vetenskap; och vad konst
beträffar — ni ser ju själv — jag klinkar
piano, jag kluddar små fula akvareller, men
inte kan det fylla mitt liv. Vårt enda mål
är äktenskapet! Tror ni kanske att det är
vidare muntert att gifta sig med någon av de
små herrar jag känner. Jag ser dem sådana
de äro. Jag är inte en tysk Gretchen som har
förmågan att idealisera allting. Är det inte
rysligt att kasta blickarna omkring sig, att
se dem som gift sig, att se deras män och så
tänka att man måste följa deras exempel,
förstöra sig till kropp och själ, bli lika
konventionell och intetsägande? Jag försäkrar att
det fordras rätt mycket mod för att låta nöja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
