Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - Sedan flera veckor...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
308
JEAN-CHRISTOPHE
de sagodjur som denna underbara fantasi
låter jorden framalstra. Hans ögon voro
brända av det råa, odämpade ljuset, de bade
vant sig vid denne druckne vildes våldsamma
färgsammansättningar ocb bade sålunda
svårt att fatta den franska konstens balvtoner
ocb mjuka, blida harmonier.
Men man lever inte ostraffat i en
främmande värld, dess anda sätter omedvetet sin
prägel på ens uppfattning. Man kan
visserligen pröva på att mura in sig inom sitt eget
jag. En dag märker man dock att något
förändrats.
En förändring bade redan inträtt hos
Christophe den afton då han irrade omkring
i Louvrens salar. Han var trött, frusen,
hungrig och allena. Runt omkring sänkte sig
skymningen över de öde gallerierna. De
inslumrade formerna vaknade till liv.
Christophe gick tyst och iskall förbi Egyptens
sfinxer, Assyriens vidunder, Persepolis’ tjurar
och Palissys klibbiga ormar. Han inandades
en trolldomsmättad sagoluft och från hans
hjärtas djup steg en hemlighetsfull dallring.
Mänsklighetens dröm insvepte honom —
själens sällsamma blomma spirade fram ...
Christophe gick vidare i de förgyllda
galleriernas ljusdunkel, trädgårdar fulla av
mogna, glänsande färger, oändliga tavelfält,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
