Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - Vintern varade i det...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A1ARKNADSTORGET
333
fulla ljud ... En stämma i ett närbeläget hus,
vars sång genom avståndet fick någonting
mer rörande... en flicka som troskyldigt
klin-kade på ett stycke av Mozart... Han tänkte:
Ni alla som jag älskar utan att känna
eder, ni alla som livet ännu inte alldeles
förhärjat, ni som drömma om stora ting, ehuru
ni veta att de äro omöjliga, ni som strida mot
en fientlig värld — jag vill att ni en gång
skola äga lyckan — det är så ljuvligt att vara
lycklig!... Ack, mina vänner, jag vet att ni
äro mig helt nära, och jag sträcker armarna
mot eder... Det finnes en mur emellan oss,
sten efter sten skall jag bryta ned den, tära
bort den, men samtidigt tär jag bort, sliter ut
min egen kraft. Skola vi någonsin mötas1?
Skall jag nå eder innan en ännu högre mur
reser sig emellan oss: döden? ... Vad betyder
det väl om jag hela mitt liv förblir allena, om
jag blott får arbeta för eder, om jag kan göra
eder någon nytta, om ni lär att älska mig en
smula — senare — efter min död...
Under sitt tillfrisknande drack Christophe
sålunda från två gudomliga källor: Liebe und
Not.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
