Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De hade två barn...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ANTOINETTE!
15
tillsammans med. Sålunda var han aldrig
riktigt med dem som verkligen omgåvo honom.
Hans sömn var dålig och han försjönk i
ständiga drömmerier. Om morgonen, då han
tvingats att stiga upp, glömde han sig långa
stunder och satt och dinglade med de smala, nakna
benen, ibland trädde han kanske båda
strumporna på samma fot. Han stod med
händerna i tvättfatet och glömde allting. Vid
arbetsbordet irrade hans tankar vida omkring,
under det att ban skrev en sida eller lärde
en läxa. Han drömde timtals och märkte
plötsligt med förskräckelse att han ingenting
kunde. Vid middagen blev han förvirrad om
man tilltalade honom. Två minuter efter det
man frågat honom om något svarade han
äntligen. Mitt i en mening glömde han bort vad
han ämnade säga. Han domnade bort i sina
tankars sorl, i landsortens stilla, enformiga
dagar, som långsamt rullade fram. Det låg en
tung dvala över det halvtomma, endast delvis
bebodda huset, över de stora, hemska källrarna
och vindsvåningen, över de hemlighetsfullt
stängda rummen med slutna luckor och
överdrag på möblerna; där var beslöjade speglar,
invirade ljuskronor, gamla envist leende
familjeporträtt, kejsardömets kopparstick med
allt sitt uppstyltade hjältemod och sin
tvetydighet: Alcibiades och Sokrates hos kurti-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
