Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det första intrycket...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANTOINETTE!
67
de ständigt läto sig bedragas. Minsta sak
kostade oerbört mycket. Det var som om de
haft förmågan att förvandla till guld allt vad
de vidrörde, men det guldet måste de själva
betala. De voro oerhört opraktiska och hade
ingen kraft att försvara sig.
Hur föga hopp än återstod henne vad
systern beträffade gjorde fru Jeannin sig dock
illusioner om den middag till vilken de voro
inbjudna.
De beredde sig därtill med hårt klappande
hjärta och blevo mottagna som gäster och inte
som släktingar. Det enda besvär man för
resten gjort sig var att anslå denna högtidliga
ton. Barnen gjorde bekantskap med sina
kusiner, vilka voro ungefär av samma ålder.
Flickan var mycket kokett och utstyrd, hon läspade
och tilltalade dem med en sockersöt
tillgjordhet, som förvirrade dem. Pojken var misslynt
över att tvingas att umgås med sina fattiga
släktingar och ban visade sin trumpnaste min.
Fru Poyet satt stel och rak på stolen och
tycktes giva sin syster en tillrättavisning var gång
hon bjöd på en rätt. Poyet pratade om
struntsaker i akt och mening att undvika allvarliga
ting. Man talade endast om vad man åt för
att sålunda undgå varje farligt ämne. Fru
Jeannin sökte leda samtalet på det som låg
henne om hjärtat; strax avbröt henne fru
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
