Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hon reste. Under det...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANTOINETTE!
125
gående »den lille brodern». Hon måste gömma
sig undan ocb tillgripa alla möjliga medel för
att i ro få läsa Oliviers brev. Om bon
lämnade ett brev framme läste de det. Hon hade
inte en enda låda som kunde låsas igen ocb
därför blev hon tvungen att bära på sig alla
de papper hon inte ville att de skulle få tag
i. De snokade ständigt i hennes privata
affärer och i hennes hjärtas gömslen. De sökte
uppsnappa hennes minsta tanke. Det
intresserade dem egentligen inte, men de hade den
åsikten att eftersom de betalade henne så
tillhörde hon dem. För resten gjorde de allt detta
utan list; taktlösheten var hos dem en ingrodd
vana, de buro sig på samma sätt åt
sinsemellan.
Ingenting plågade Antoinette mera än
detta spioneri, denna brist på andlig
blygsamhet, som ej tillät henne att en enda timme om
dagen undgå deras nyfikna blickar.
Antoi-nettes något högdragna inbundenhet retade
dem. Naturligtvis uppfunno de höga
moraliska skäl som berättigade dem till att utöva
sin tarvliga nyfikenhet och att hårt bedöma
Antoinette som ville undandraga sig den. Det
var belt enkelt deras plikt, tänkte de, att lära
känna den unga flicka som bodde hos dem, som
blivit medlem av familjen och hade deras
barns uppfostran om hand. De voro ju an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
