Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det var Olivier som...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
JEAN-CHRISTOPHE
gamla mästarna (han, som närde sin själ med
dessa stora män), det gick för långt.
— Åsnor 1 De vill göra mig till en idiot.
Vad var dessutom anledningen till att man
för hans skull gisslade begåvade franska
mästare, som han tyckte mer eller mindre om
(snarare mindre). De kunde dock sitt yrke
och hedrade det. Värst av allt var likväl att
man otroligt lättsinnigt påbördade honom
hätska känslor gentemot hans eget land ... Nej,
det kunde han inte tåla...
— Jag skall skriva till dem, sade
Christophe.
Olivier trädde emellan:
— Nej, inte nu, sade han, du är för
uppretad. I morgon, då du lugnat dig en smula.
Christophe envisades. Då han hade något
att säga ville han inte invänta morgondagen.
Han lovade endast att visa Olivier brevet.
Det var inte en onödig försiktighetsåtgärd. I
brevet, som tillbörligt genomsågs, fäste
Christophe sig isynnerhet vid att rätta de åsikter
man tillskrev honom gentemot Tyskland;
sedan sprang han strax och lade brevet på
posten.
— På det sättet, sade han, då han
återkom, är inte stor skada skedd. Brevet
kommer att stå i tidningen i morgon bittida.
Olivier skakade milt tvivlande på huvudet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
