Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det var Olivier som...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
JEAN-CHRISTOPHE
stophes sätt. Genast föreslog han Christophe
att på operan låta uppföra Gargantua.
(Höjden av all konst bestod just nu i att
iscensätta La damnation de Faust eller de
Nio symfonierna.) Christophe, som vid
denna idé brast ut i skratt, hade all möda i
världen att hindra honom ifrån att telefonera
sina befallningar till Operans ledning eller till
Ministern för de sköna konsterna. Om man
skulle trott Gamache, voro alla dessa
människor i hans sold. Då detta förslag påminde
Christophe om den sällsamma förklädnad under
vilken hans David en gång framställts,
lockades han till att berätta historien om dess
uppförande som Roussin satt i gång för att fira
sin sköna väninnas debut. Gamache, som inte
tyckte om Roussin, blev stormförtjust, och
Christophe som genom de ädla vinerna och
åhörarnas spända intresse kommit i farten,
kastade sig in i andra mer eller mindre
ogrann-laga historier av vilka ingen lät ett ord gå
förlorat. Christophe allena glömde det hela,
så snart han steg upp från bordet. Men na,
då Olivier frågade honom, erinrade han sig
ånyo alltihop. Han kände en liten rysning
längs ryggraden. Han gjorde sig inga
illusioner, han hade så pass erfarenhet att han
anade vad som skulle hända. Nu, sedan hans
rus lagt sig, såg han det lika klart som om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
