Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Just under dessa dagar...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
JEAN-CHRISTOPHE
varje personlig känsla för Jacqueline och likt
en beskedlig höna som ruvar över sitt ägg,
beskyddade han de två älskandes lilla roman.
Utan att låtsas om deras hemlighet och utan
att förråda den ena för den andra hjälpte han
dem till rätta — dem ovetande.
Han ansåg det vara sin plikt att allvarligt
studera Jacquelines karaktär för att se om
Olivier kunde bliva lycklig med henne. Hans
sätt var tafatt och han retade Jacqueline genom
de barocka frågor han gjorde henne om hennes
smak, åsikter och så vidare.
Vilken dumbom! Varför blandar han
sig i mina affärer? tänkte Jacqueline ursinnig
och vände honom ryggen.
Och Olivier strålade över att Jacqueline
inte längre brydde sig om Christophe. Och
Christophe strålade emedan Olivier var lycklig.
Hans glädje yttrade sig till och med på ett
mycket mer bullrande sätt än Oliviers, och då
denna glädje tycktes obegriplig, fann Jacqueline
att Christophe var alldeles outhärdlig. Hon
anade ej att han läste deras känslor bättre än
de själva gjorde det, och hon kunde inte fatta
att Olivier skaffat sig en så besynnerlig och
så ,föga förfinad vän. Christophe gissade hennes
tankar och han fann ett elakt nöje i att reta
henne; sedan drog han sig tillbaka och gav
som förevändning att hans arbete hindrade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>