Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Han skrev ofta...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
JEAN-CIIRISTOPHH
likna andra. Må döden taga dem!... Vi
andra, vi dricka jordens must, vi insupa det
djupaste och det heligaste i vår ras: kärleken
till familjen och fädernetorvan. Under de
obundnaste tidevarven, hos ett folk som
dyrkade skönheten var det Rafaël, den italienska
renässansens unge furste, som i sina
transte-verinska madonnor upphöjde moderskapet.
Vem skulle nu vilja sätta en »madonna della
sedia» i musik? Vem förmår skapa en musik
för dagens alla timmar. I Frankrike finnes
ingenting, ingenting alls av den sorten. —
Då ni vilja, tänkte Christophe, skänka sånger
åt ert folk tvingas ni till att göra förgångna
tyska mästares musik namnlös. All er konst
måste skapas eller skapas om — från
grunden ända till toppen.
Christophe korresponderade med Olivier,
som nu var bosatt i en provinsstad. Han
försökte att genom brev uppehålla det samarbete
som varit så fruktbringande under deras
gemensamma liv. Han önskade av honom få vackra
poetiska texter förbundna med vardagslivets
tankar och handlingar liknande dem som bilda
grunden till forntida tyska L i e d e r, korta
fragment ur de heliga skrifterna, hinduiska
poesier, gammal grekisk filosofi, religiösa eller
sedelärande små oder; tavlor, hämtade ur
natur, kärlek eller familjekänsla, morgonens,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
