- Project Runeberg -  Jean-Christophe / VIII. Väninnorna /
130

(1918) [MARC] [MARC] [MARC] [MARC] Author: Romain Rolland Translator: Louise Åkerman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Han bemödade sig om...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i 130 JÈAN-CHRISTÖPHË

Han ångrade sitt häftiga svar och tog
hennes händer.

— Förlåt, sade han. Jag är alltid så rädd,
att någon skall anfalla honom. Stackare 1...
Han lider lika så mycket som jag ... Vi träffas
nästan aldrig mer.

— Skriver han inte heller till er?

— Nej, svarade Christophe litet skamsen.

— Vad livet är sorgligt! sade fru Arnaud
efter en stund.

Christophe lyfte upp huvudet.

— Nej, livet är inte sorgligt, sade han.
Det finnes då och då sorgsna timmar.

Fru Arnaud fortsatte med beslöjad
bitterhet:

— Man har älskat varandra. Man upphör
att älska varandra. Vad har då alltsammans
tjänat till?

Christophe svarade:

— Man har i alla fall älskat varandra.

Hon sade vidare:

— Ni uppoffrade er för hans skull... Om
åtminstone ens offer vore den man älskar till
nytta! — Han är inte lyckligare för det.

— Jag har inte uppoffrat mig, sade
Christophe i vredesmod. Och om jag uppoffrar
mig, så är det emedan det gör mig nöje. Man
bör inte diskutera så mycket. Var och en gör
vad han måste göra, i annat fall vore olyckan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:35:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jeanchr/8/0130.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free