Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - För att undslippa sitt...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄNINNORNA
145
Ingen kan göra något. Buller i rummet,
besvärande omsorger! Hycklande jämmer och
veklagan!... Nej, jag föredrar att dö ensam.
— Ni är bra resignerad.
— Resignerad! Jag vet inte vad det ordet
betyder. Nej, jag biter ihop tänderna och hatar
det onda som plågar mig.
Han frågade om ingen kom och hälsade
på henne. Hon sade att hennes kamrater
vid teatern voro ganska beskedliga — dumma
— men tjänstaktiga och deltagande på ett
ytligt sätt.
— Men det är jag, som inte vill se dem.
Jag är en dålig sängkamrat.
— Jag skulle nöja mig därmed, sade han.
Hon betraktade honom medlidsamt:
— Ni också! Ni talar som de andra.
Han sade:
— Förlåt, förlåt... Herre Gud! Jag är
ju på vippen att bli parisare. Jag skäms. Jag
bedyrar att jag inte ens tänkte på vad jag
sade.
Han gömde ansiktet i lakanen. Hon
skrattade och gav honom en klapp på huvudet.
— Å, det ordet var då inte parisiskt. Nu
känner jag igen er. Visa ert huvud! Gråt
inte i mina lakan.
— Har ni riktigt förlåtit mig?
— Ja, jag har förlåtit er.
10. — Jean-Christophe. viii.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
