- Project Runeberg -  Jean-Christophe / VIII. Väninnorna /
176

(1918) [MARC] [MARC] [MARC] [MARC] Author: Romain Rolland Translator: Louise Åkerman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Denna vackra och fria...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

176

JEAN-CIIRISTOPHH

— Jag känner till det där, sade Christophe,
jag var sådan, då jag var yngling.

— Ja, men du blev en man. Jag kommer
evinnerligt att förbli omogen. Jag är ett
ofullkomligt väsen.

— Ingen är fullkomlig. Lyckan består i
att erkänna sin begränsning och att älska den.

— Jag ,kan inte. Jag har gått över gränsen.
Livet har brutit, betvingat och förkrympt mig.
Det tyckes mig dock att jag skulle kunnat ha
blivit en sund, normal och välskapad kvinna
utan att därför höra till fårahjorden.

— Du kan ännu bli sådan. Jag ser dig så

väl.

— Säg mig hur du ser mig.

Han beskrev henne i förhållanden, där hon
skulle utvecklat sig naturligt, där hon skulle
älskat och blivit älskad och det gjorde henne
gott att höra, men sedan sade hon:

— Nej, nu är det omöjligt.

— Nåväl, svarade han, då måste man säga
sig vad den gode, gamle Haendel sade, då han
blev blind.

What e-ver is is right

(Allt vacl som är) yiir rätt)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:35:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jeanchr/8/0176.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free