Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fru Arnaud var ensam hemma hos sig. Hon...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
244
JEAN-CIIRISTOPHH
skrida genom världen med tappra, rena ögon.
Förbi henne drog en skara älskvärda
fattiglappar och oskadliga original, som oförtrutet
jaga efter sina löjligt rörande chimärer — och i
spetsen av dem alla stod den gode Dickens
med sitt hjärtevarma snille; — han både grät
och skrattade åt hennes drömmar... Då hon
i en dylik stund såg ut genom fönstret,
igenkände hon bland de förbigående en eller annan
älskad eller fruktad gestalt som härstammade
från hela idenna inbillade värld. Bakom husens
murar anade hon sig till liknande liv, samma
sorts liv. Om hon drog sig för att gå ut, så
var det emedan hon fruktade denna värld,
full av upprörande mysterier. Runt omkring
sig spårade hon dramer, som dölja sig,
komedier som utspelas. Det var inte alltid en
inbillning från hennes sida. Ensamheten hade
skänkt henne den gåva av mystikuppfylld
intuition, som tillåter en att i en tillfällig blick
skönja många gårdagens och morgondagens
hemligheter, som personerna i fråga ofta inte
ana. Dessa sanningsenliga visioner bemängdes
med romantiska minnen, som ombildade dem.
Hon tyckte att hon drunknade i ett gränslöst
universum. Hon måste stiga in i sitt eget
hem om hon åter ville finna fast mark under
fötterna.
Men hon behövde egentligen inte läsa och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
