Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De talade om det förflutna...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
292
JEAN-CIIRISTOPHH
honom glatt handen. Allt dumt agg försvann.
Han grep hennes hand med jublande lycka
och kysste den.
— Å! sade hon, jag är så glad att ni
äntligen kommer. Jag var rädd, att jag skulle
bli tvungen att resa utan att återse er.
— Resa I Skall ni resa bort?
Skuggan sänkte sig ånyo över honom.
— Ja, det synes nog, sade hon ocb pekade
på rummets oordning.
— Blir det för en lång tid?
— Vem vet!
Han försökte tala, men hans strupe
sammansnördes.
— Vart skall ni fara?
— Till Förenta staterna. Min man har
blivit utnämnd till förste ambassadsekreterare.
— Och så... och så... sade han (hans
läppar darrade)... så är allting slut...
— Min vän, svarade hon, rörd av näns
tonfall. Det är visst inte slut.
— Jag har återfunnit er bara för att
förlora er.
Han hade tårar i ögonen.
— Min vän! upprepade hon.
Han lade handen över ögonen och vände
sig bort för att dölja sin sinnesrörelse.
— Var inte ledsen, sade hon och lade
milt sin hand på hans hand.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
