Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första avdelningen - Följande dag kom...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134
JEAN-CHRISTOPHE
lokal stannade de oeh tittade på barometern
som tycktes vilja stiga.
— I morgon, sade Olivier, får jag se
solen.
De voro nära Céciles bus; ett ögonblick
tänkte de gå ditupp ocb se på barnet.
— Nej, vi gör det på återvägen.
På andra sidan floden började de möta
flera människor som promenerade stillsamt
ocb söndagsklädda med fridfulla ansikten.
Somliga bade sina barn med sig. Arbetare
drevo omkring, två eller tre av dem buro röda
nyponblommor i knappbålet. De sågo ofarliga
ut, de voro revolutionärer som bemödade sig
om att vara det. Hos dem spårades snarare
ett välvilligt ocb optimistiskt sinnelag som
gladde sig åt de minsta tillfällen till lycka.
Om det, just som denna helgdag, var vackert
eller något så när skapligt väder, så voro de
tacksamma; de visste inte riktigt vem
tacksamheten gällde — kanske riktades den till
allt det som omgav dem. De gingo, nöjda och
glada, utan att skynda sig; de beundrade
trädens gröna knoppar, de små flickornas vackra
klänningar och de sade stolt:
— Det är bara i Paris som man får se
så välklädda barn.
Christophe skämtade över den
märkvärdiga förutsagda rörelsen ... Beskedliga män-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
