Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen - Han föll i en sömn...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN BRINNANDE BUSKEN
173
hågat behov att trycka sig tätt intill andra
människor. Men så snart han hörde en
mänsklig stämma, skulle han helst velat fly.
Braun var i matsalen. Han emottog
Christophe med sina sedvanliga
vänskapsbetygel-ser. Strax började han utfråga honom om de
senaste händelserna i Paris. Christophe grep
honom om armen.
— Nej, sade han, fråga mig om ingenting
... Senare kanske ... var inte ledsen på mig
... Jag är dödstrött. Jag är trött intill
döden.
— Ja, jag förstår, sade Braun vänligt,
nerverna är uppskakade, det är en följd av
alla sinnesrörelser. Tala inte! Ålägg er inte
minsta tvång. Ni är fri. Ni är hemma hos
er. Ingen får bråka med er.
Han höll ord. För att undvika att trötta
sin gäst föll han i en motsatt överdrift. Han
vågade inte i hans närvaro prata med sin
hustru. Alla viskade och gingo på
tåspetsarna. Huset blev stumt. Christophe
plågades lika mycket av denna tvungna tystnad
och ban bad Braun att fortsätta sitt vanliga
liv.
Från den stunden sysslade ingen mer med
Christophe. Han satt timmar i sträck i ett
hörn av rummet eller ock vandrade ban som
en drömmare omkring i huset. Vad tänkte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
