Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen - Några brev från Paris...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178
JEAN-CHRISTOPHE
länge man ännu är söndersliten av förlusten.
Senare, då glömskan kommer, återuppstå de.
Emellertid begynte så småningom det
yttre livet sippra in i denna själens mörka
grav. Christophe började ånyo att höra ljuden
inne i huset och att intressera sig för dem,
ehuru han ännu knappt märkte det själv. Han
visste snart vid vilken tid porten öppnades
eller stängdes — hur många gånger om dagen
och på vilket sätt allt efter de olika
besökarna. Han kände igen Brauns steg. Han
inbillade sig att han såg doktorn komma hem
från sina sjukbesök, stanna i tamburen och
hänga upp röck och hatt, alltid på samma
petigt omsorgsfulla sätt. Om ett sedvanligt
ljud inte lät höra av sig i den redan
förutsedda ordningen undrade han omedvetet över
orsaken till denna förändring. Vid bordet
började han mekaniskt följa med samtalet.
Han lade märke till att Braun nästan alltid
talade ensam. Hans hustru gav mycket korta
svar. Braun stördes inte alls av denna brist
på intresse. Han berättade med godmodig
pratsamhet om alla besök han gjort och om
allt skvaller som han uppsnappat. Ibland
hände det att Christophe tittade upp medan
Braun talade; Braun blev överlycklig och
funderade ut allt möjligt som skulle kunna
intressera honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
