Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen - Emellertid tycktes Anna...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN BRINNANDE BUSKEN
227
Emellertid tycktes Anna sedan en tid
tillbaka vara illamående. Hennes ansikte såg tärt
och blekt ut. Hon flydde undan Christophe och
Braun. Hon tillbringade dagarna i sitt rum;
hon försjönk i sina tankar och svarade inte
då man tilltalade henne. Braun brydde sig
vanligtvis inte om dessa kvinnonycker. Han
förklarade dem för Christophe. Liksom alla
män, vilkas öde det är att bli bedragna av
kvinnorna, inbillade han sig att han kände dem
mycket väl. I själva verket kände han dem
ganska bra, och det tjänar inte mycket till.
Han visste att de ofta ha anfall av envisa
drömmerier och fientlig inbundenhet, han
trodde att det då var bäst att lämna dem i fred,
att inte belysa den farliga omedvetna värld
som de leva i och isynnerhet att inte klargöra
den för dem själva. Han började dock att
oroa sig över Annas hälsa. Han trodde att
hennes avtynande berodde på hennes
levnadssätt, på att hon alltid satt instängd och aldrig
lämnade staden, knappast huset. Han ville att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
