Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte nr 7 - Historien om den förstenade gruvarbetaren i Falun och denna berättelses användning som diktmotiv, av Carl Sahlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
246
visat sig på det livligaste intressera eftervärlden, åter och åter och det
ända in i våra dagar har detsamma lockat diktare och sångare, givit
deras fantasi vingar och satt dem pennan i hand. Icke utan skäl kan
hans historia numera anses tillhöra världslitteraturen.
Frågar man sig vad det är, som gjort denna berättelse till ett så
ofta använt diktmotiv, måste man i första hand tänka på att händelsen
timat i och vid en gammal gruva, om vilken de mest fantastiska skildringar
voro av resande publicerade. Därnäst kommer det hemska i själva
olyckan, den ensamme mannens nedstigning i en fritt hängande »korg»>
i ett som farligt känt schakt, det plötsliga sammanstörtandet av detta
schakt, omöjligheten att bringa räddning åt den kanske mellan berg¬
blocken levande inneslutne, den tröstlösa sorgen hos hans unga trolovade,
som ej ens kunde hoppas att få kristligen jorda den älskades stoft. Ett
verkningsfullt moment utgjorde ock gruvans inneboende mystiska kraft
att bevara sina offer oförändrade genom långa tider. Den sörjandes hopp
att en gång få sin älskade åter, vann härav näring och manade till
uthållig trohet. Och till sist kommer höjdpunkten vid det oväntade
återseendet och den gripande igenkänningsscenen inför allt folket, med
sin motsättning mellan honom med skenbar ungdomsfägring över dödens
iskyla och henne, en böjd gestalt vid gravens brädd, men med varmt
klappande hjärta. Ja, i själva verket är det ej att undra på att detta
stoff visat sig räcka till både att forma dikter och bygga upp musikverk.
Då jag år 1890 företog mig att söka följa berättelsens vandringar
och började sammanföra dithörande litteratur, fann jag snart att fältet
redan tidigare blivit plöjt. År 1887 ventilerades vid Berlins universitet
en gradualavhandling med titeln »Die Bearbeitungen der Geschichte
’von dem Bergmann von Falun». Författare och respondens var en
Georg Friedmann av judisk härkomst, och i företalet förklarar han sig
hava fått uppslaget till sin undersökning av professor A. Tobler. Ehuru
denna avhandling är ganska omfattande, är den dock icke på långt när
uttömmande, vilket jämväl vitsordas av en senare författare på området,
Karl Reuschel, Dresden, vilken år 1903 i »Studien der vergleichenden
Literaturgeschichte» publicerat en avhandling »Uber Bearbeitungen der
Geschichte des Bergmanns von Falun». På dessa båda arbeten och
mina egna anteckningar i ämnet bygger jag i det följande. Till många
hjälpare, som lämnat litteraturhänvisningar, står jag i tacksamhetsskuld.
Särskilt må jag nämna d:r H. Barfod i Kiel, som stått mig bi i mångt
och mycket ifråga om den tyska litteraturen, som i detta fall är den
viktigaste.
Berättelsen överskred redan 1720 vårt lands gränser, då i en korres¬
pondens från Stockholm till en dansk tidskrift,’) såsom redan nämnt,
’) Nye Tidender om lärde sager N:r 29, Köpenhamn d. 20 juli 1720.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
