Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte nr 7 - Historien om den förstenade gruvarbetaren i Falun och denna berättelses användning som diktmotiv, av Carl Sahlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
247
en relation av händelsen meddelades. Ett par månader senare stod
berättelsen att läsa i en annan Köpenhamns-tidskrift,’) nu avfattad i
en stil, som tydligen avsåg att vara underhållande. Leyel visar sig i
sin avhandling av år 1722?) hava känt till åtminstone den senare av
dessa danska relationer. Efter Leyel och, om jag undantager minera¬
logisk litteratur, har jag icke funnit händelsen i svenskt tryck?) behand¬
lad, förrän år 1762, då Abr. Hälphers utgav sin >Dagbok öfver en
Resa igenom — — — Dalarne år 1757>. 1 Tyskland blev berättelsen
först känd genom Bruckmanns »Magnalia Dei», 2:a delen, tryckt i
Wolffenbättel 1730, vari Leyels avhandling återgives, och i Frankrike
genom Pater Outhiers Journal d’un Voyage au Nord en 1736 et 1737»,
vilken trycktes i Paris år 1744, men blott innehåller ett mycket kort
meddelande. Märkvärdigt nog omnämnes icke Fet-Matts av holländaren
J. B. Savary, som 1728 åtföljde turkiska sändebudet Mustafa Aga till
Falun och förde dagbok under resan. :
Den som mera än någon annan bidragit att göra berättelsen allmänt
känd är den tyske filosofen, professor G. H. von Schubert i Erlangen,
som i vetenskapligt syfte och tydligen efter grundliga förstudier läm¬
nade en redogörelse i ett på sin tid mycket uppskattat naturfilosofiskt
arbete »Ansichten von der Nachtseite der Naturwissenschaft> (Dresden
1808, 4:e upplagan 1840). Som källor uppgiver han Hälphers och Cron¬
stedt och svenska lärda journaler.”)
Att Schubert haft en klar uppfattning av berättelsens rent litterära
värde framgår av det sätt, på vilket han återgiver densamma. Skild¬
ringens livlighet och de inflikade lyriska dragen förfela heller icke
att göra intryck. Påföljande år 1809 i april fäste tidskriften >Jason>
uppmärksamheten vid det obegagnade material för poetisk behand¬
ling, som Schuberts berättelse erbjöd, och 1810 trycktes i »Morgenblatt»>
en i anledning härav tillkommen dikt av en Th. Niäbling. Nästa år
1811 trycktes i »Jason» en ny dikt »Die Auferstehung der Liebe». Den
okände författaren, som begår misstaget att liksom Schubert göra Falu
gruva till en järngruva, följes snart i detta misstag av en ny vers¬
makare, som titulerade sin dikt »Der Jängling in der Eisengrube zu
Fahlun>. Av intresse är att av dessa poetiska bearbetningar, som sakna
större värde, se huru det ursprungliga faktiska underlaget med fanta¬
siens hjälp så småningom omlagras och förändras. En tysk diktare av
rang, skalden Achim von Arnim hade 1809 upptagit ämnet till poetisk
bearbetning i en ballad »von des Bergmanns ewiger Jugend>, vilken
1) Extrait des Nouvelles. Sept. 1720. Köpenhamn.
2) Förut omnämnd.
3) Linnés Iter Dalekarlicum av år 1734, trycktes först år 1889.
t) Enl. Friedmann, Die Bearbeitungen etc., torde Schubert härmed hava åsyftat av
Hilphers åberopade » Vetenskaps Societetens Handlingar« (Acta lit. suec.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
