Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte nr 7 - Historien om den förstenade gruvarbetaren i Falun och denna berättelses användning som diktmotiv, av Carl Sahlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248
ingår i det stora arbetet »>Armut, Reichtum, Schuld und Busse der
Gräfin Dolores» (Berlin 1810). Han inför ett nytt moment i berättelsen,
i det han låter bergdrottningen med sina skatter locka ynglingen till
sig, för att, sedan hon märkt att han älskade en annan, förgöra honom.
Dikten vann Wilhelm Grimms bifall. En annan framstående författare,
folkskalden J. P. Hebel (ursprungligen järnverksarbetare, sedermera
prelat och teol. doktor) gjorde en rörande berättelse med titeln >»Unver¬
hofftes Wiedersehen> och förlade detta återseende till sin egen samtid
1809. Efter Schubert är Hebels berättelse den första tyska prosa¬
behandling av ämnet, som föreligger. Mästerligt målar han de båda
tavlor, som konstituera berättelsen, och han framhäver trohetens dygd
på ett vackert sätt. FEgendomlig och av en stämningsfull verkan är
den utfyllning Hebel anbringar mellan berättelsens första avdelning
raset och den andra återseendet. Han uppräknar nämligen alla de stora
världshändelser, som avlöst varandra under de 50 år, då den förolyckade
uppgives ligga i gruvan. För oss, som veta att händelsen timade unge¬
fär ett sekel tidigare än Hebel angiver, förlorar väl denna stora revy
en god del av sitt värde. Främmande verkar ock på ett svenskt öga
den rhenländska lokalfärg, som lagts över det hela. — »Friskyttens»
diktare, Friedrich Kind, har 1810 skrivit en »Bergmannsmär» med titeln
»Liebestreue»>, till vilken impulsen otvivelaktigt hämtats ur »Jason». Det
är en dikt på 13 strofer slutande med att den gamia efter igenkännandet
sjunker döende till marken. Efter honom kommer ånyo en skald av
rang, Friedrich Räckert, som givit sin ståtliga dikt namnet »Die goldene
Hochzeit». Den anses hava skrivits någon gång mellan 1809 och 1812.
Uppränningen har han hämtat från Schubert, men stoffet omskapas på
ett fantastiskt sätt. Det börjar med bergbrytning i det gamla ras¬
schaktet. Man väntade att finna guldmalm, men finner den döda krop¬
pen av en yngling, underbart smyckad med ur vattnet avsatt guld.
Igenkänningsscenen är mästerligt skildrad. Till slut låter skalden den
gamla vid båren förvandlas till en ungmö och i samma ögonblick går
ett leende över den förolyckades anlete, varvid kvinnan nedsjunker död
bredvid sin älskade. — Till Schubert som idégivare torde även vara att
hänföra greve Paul von Haugwitz’ »Das Bergwerk bei Falun», publi¬
cerat i »Odeum>»> 1829, K. B. Trinius’ »Die Bergmannsleiche», tryckt i
hans dikter, som utgåvos efter hans död 1844, samt A. F. E. Langbeins
»Der Bergknappe», skriven före 1817. BSistnämnda dikt är tonsatt av
Ferdinand Vogel och är för övrigt översatt till svenska samt tryckt
under titeln >Fahlu-Saga» (Falun 1842, 1 blad).
Den kände fullblods-romantikern E. T. A. Hoffmann, som bearbetat
så många underbara händelser och sagomotiv, har ock behandlat histo¬
rien från Falun. I sin bok »Die Serapionsbräder» av år 1819 har han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
